Supertjejen och inte-så-supermamman



Louise fortsätter att växa, utvecklas och förvåna oss. Senaste veckans värden har varit så höga att vi fått höja dosen med Metotrexate från två till tre tabletter och Xaluprine från 1,0 till 1,2 ml. Det är mer än dubbelt så mycket mot när underhållsfasen började i höstas. 

Själv är jag allt annat än pigg och senaste veckan har varit hemsk rent ut sagt. Vi har ju varit så förskonade från jobbiga virus och baciller, mycket tack vare att vi hållt oss så mycket för oss själva, eller isolerade kanske man skulle säga. Förra veckan har jag haft en del ärenden i vårt lilla centrum, varit och handlat och gjort sånt där "vanligt" som andra människor gör. Dvs rört mig ute bland vanligt folk för ovanlighetens skull, tänkt att det kan vara dags nu. Och vad händer?! Jag åker på värsta streptokockinfektionen med halsfluss! 

Så nu ligger jag här nerbäddad med feber och penicillin. Tänker att jag har en så fantastisk liten unge som gått igenom så vansinnigt mycket värre och jobbigare saker än vad jag gör just nu. Ber en stilla bön att jag inte hunnit smitta henne... att hennes starka lilla kropp orkar stå emot också det här.