Första natten

Louise var inte farligt påverkad av behandlingen igår när hon kom hem från sjukhuset. Hon kunde till och med äta och leka lite innan vi gick och la oss. Hon somnade bra och sov lugnt fram till 02 då hon väckte mig med ett illvrål. Sedan ville hon inte alls komma till ro utan skrek och skrek, ville inte bli upplyft, inte kramad eller tröstad. Gav lite extra Klonidin och efter en stund la hon sig på kudden, snyftade aj-aj-aj innan hon somnade om. 

Och så har natten varit. Orolig. 

Klockan är nu halv 10 och Louise sover än. Osäker på om det beror på starka mediciner eller den jobbiga natten. Jag vill egentligen väcka henne så att hon inte vrider dygnet, men någonting säger mig att är hon trött måste hon få sova just nu. Passa tider och hålla dygnsrytmen får vi göra när vi är ute på andra sidan om det här eländet.