Sömnlöst på Ekerö



Efter tre timmar av gråtande, vridande, ålande, skrik-kamp ger jag UPP. Hon vinner! Fine! Vi kör natten sittandes i soffan istället. 

Tur, att hon är så förbaskat gullig och att vi älskar henne så galet mycket. ;-)

Framsteg och bakslag



Så lägger vi ännu en katastrofnatt till högen. Herregud, jag är så trött! Passade på att vila en stund tillsammans med Louise på dagen, fast jag egentligen behöver den stunden till att hinna med annat. 

Crp var ännu lite lägre idag, bra. Övriga värden hade tyvärr också gått ner. Förstår inte riktigt, hoppades ju att hon skulle ha hämtat sig lite nu så att hon kan starta nästa kur på torsdag. Nu är det osäkert om det kommer bli av, förmodligen blir det framskjutet eftersom det är tveksamt om värdena hinner hämta sig tills dess. 

Wille vaknade dessutom upp igår och var snorig. Ååååångest och paniiik! Funderade på att skicka iväg honom att bo hos faster eller mormor några dagar, men efter ett samtal till Q84 så kunde jag lugna mig med att det troligtvis inte är någon fara så länge de inte pussas och kramas... Nu blir det i alla fall inget mera dagis för Wille tills att nästa fas är över. Det känns allt för riskabelt. Resten får vi försöka lösa dag för dag bäst det går. HUR det ska gå har jag ingen aning om... 


Hurra!





Äntligen en bra dag! Louise har sovit bra, lekt bra och varit glad. Crp nere på 20, totalvita strax över 2. Nu håller vi tummarna för en lika bra natt...