En sämre söndag, minst sagt




Vi hade tänkt oss en lugn och promenad i Drottningholmsparken. Möts av en massa piketbussar, tungt beväpnade poliser, militärer och slottet stängt. Vi hade ju inte på något sätt tänkt gå in i slottet, så för oss spelade det ingen större roll att det höll stängt. Men patrullerande polis beväpnade till tänderna i strövområdena i parken kändes inte bara sådär, utan faktiskt riktigt obehagligt. De finns ju där för allmänhetens säkerhet, men anledningen att de måste vara där känns allt annat än tryggt. 

Och bättre blev inte vår söndag. Louise föll framstupa med ansiktet rakt i marken och spräckte läppen så att det sjöng om det. Igen. Nu vet vi att hon har stabila blodvärden och vi behövde inte åka in, men det är ju helt otroligt att min lilla stumpa alltid ska behöva råka ut för exakt ALLT. Det blev att åka hem utan promenad och hon var så ledsen!


Fläskläppen igår kväll. Tack och lov bättre idag. 

I morgon är det dags för nya prover och på onsdag har vi läkarsamtal på Q84. Idag däremot, stannar vi nog inne.
1 Sarah:

skriven

Håller tummarna för ett bra samtal och bra värden!! Kramar till er!

2 Aida:

skriven

Hej Emelie och prinsessan Louise!
Jag har följt er blogg ett tag och har många gånger gråtit när jag har läst vilket helvete ni har tvingats gå genom. Jag vill bara dela med mig av en liten historia som jag tror att ni skulle kunna ha lite nytta av... :)

Min pappas kompis har en dotter som fick samma hemska sjukdom som Louise har när hon var lika liten som Louise på 80-talet. Hon behandlades i Forna Jugoslavien för sin sjukdom och är idag frisk och har nyligen blivit mamma... så om ett barn på 80-talet som behandlades i F.Jugoslaven kunde bli kvitt denna hemska sjukdom kan banne mig prinsessan Louise det år 2015 i Sverige!

Många kramar och jag hoppas att min berättelse kan ha ingett lite extra hopp, det var det som var syftet i alla fall! :)

Svar: Stort tack för din kommentar! Underbart att höra! :-)
prinsessanlouise.blogg.se

Kommentera här: