Måndagen den 16:e juni 2014

 
 
I min sammanfattning från förra året beskriver jag måndagen den 16:e juni så här:
 
"Det har nu gått fyra dagar sedan Louise åt eller drack och hon orkar inte längre sitta. Kring lunchtid kommer läkarna in och berättar att de har last igenom hennes journal men att de inte kan svara på om febern beror på virus, komplikation efter njurbäckeninflammationen, reaktion på vaccinationssprutorna i kombination med något ovan eller alltihop tillsammans. De vet alltså ingenting. Under eftermiddagen kom J och höll oss sällskap en stund och Louise log för första gången på flera dagar. Jag har aldrig sett något vackrare.
 
Sent på eftermiddagen samma dag satt jag med Louise i famnen inne på vårt rum på Q80. Jag sjöng med till vår favorit-spellista på Spotify med Louise sång "den första gång jag såg dig", "ute blåser sommarvind", "mitt lilla barn" och "när lillan kom till jorden". Louise var vid det laget inte vaken många minuter åt gången utan befann sig i en febrig och orolig sömn. Läkaren kom in och satte sig intill sängen och berättar att de har börjat fundera kring autoimmun sjukdom. Hon frågar om vi har någon i familjen som haft cancer eller reumatism. Och ja, det har vi ju en hel hög utav. Louise farmor som gick bort i bröstcancer, min morfar som gick bort av cancer i bukspottkörteln, tumören de hittade i mormors mage efter att hon dött. Läkaren berättar att hon har konsulterat läkarna på Barnonkologen och att jag ska förbereda mig på att de inte kan utesluta att det är någon form av cancer. De vill söva Louise och ta ett benmärgsprov så snart som möjligt.

Chocken. Den chocken."
 
1 Charlotte:

skriven

Jag får rysningar, har läst texten förut men de splar ingen roll. De orden, den känslan. Fina fina Louise 💕 som ni kämpar, tänk ändå att Ni klarat av ett år med behandlngar. Varje vecka ett steg närmare att hon är "färdigbehandlad" stor kram

2 Marie:

skriven

3 Anneli:

skriven

Fy, jag bara gråter när jag läser detta! Spelar ingen roll att jag läst det förut!

❤️❤️❤️❤️

4 Sarah:

skriven

❤️❤️❤️ Jag har också läst texten tidigare men det spelar ingen roll, den går rakt in i hjärtat o det isar till i hela kroppen. Den chocken kan bara ni som varit där förstå.... All styrka till er! O jag fortsätter hoppas hoppas på många nya fina minnen från denna vecka 2015!😘

5 Stephania:

skriven

6 Annika:

skriven

Usch ingen rolig läsning.. ❤
/Annika ssk:an

7 Stefan:

skriven

Hej, idag skriver jag om att känna stolthet över sin kropp.

Berätta gärna vad DU tycker!

Kram Stefan

8 Camilla :

skriven

Kan inte föreställa mig vilken mardrömsresa ni gått igenom det senaste året. Tänker så på er. Kram 💕

9 Malin S:

skriven

Ofattbart. <3

10 Josephine Gustafsson:

skriven

Jag älskar Louise. Jag känner henne inte. Men genom dina ord älskar jag henne. Ni förtjänar verkligen att vinna denna kampen. Heja heja Louise. Jag tänker ofta på henne. Jag har en liten Smilla i samma ålder som Louise. Hon förtjänar att leva. Hör du det Gud. Denna vackra flicka, och hennes starka mamma ❤️🌷🍦

Kommentera här: