Vårnytt i Louises garderob

Som ni säkert märkt har det här med att klä Louise utvecklats till något av en besatthet. ;-)

Louise bryr sig inte alls. Hon gillar Willes pyjamaser allra mest och om hon fick bestämma skulle hon krypa runt med hans pyjamasbyxor på huvudet hela dagarna. 

Men för mig är det viktigt. 

Det kanske kan tyckas ytligt och jag vet inte... onödigt? Men faktum är att även om hon ÄR sjuk så tycker jag att hon inte känns lika sjuk i sina fina kläder. Hon är mer "sig själv" när allt annat är så skrämmande annorlunda. Och, så ger det mig lite välbehövlig terapi att få pyssla med allt detta puderrosa och volang-igt... ;-)

Ett paket från Pomp de Lux trillade in härom dagen med lite vårnytt till Louise. Jag var lite skeptisk först men tror det mesta får stanna.
 

Eindhoven Little kofta, Emerald Little blus, Cicia Little leggings. Skor från Pom Pom (ByEngberg) och spetsstumpor Newbie.
 
Eidhoven Little kofta och Alexandria Little blus. 


Emerald Little blus.
 
Emerald Little blus, Cicia Little leggings, skor från Pom Pom (ByEngberg) och spetsstrumpor Newbie.
 

Emerald Little blus, skor från Pom Pom (ByEngberg) och spetsstrumpor Newbie.

 Och förutom dessa blev det den tvådelade sommarpyjamasen och några bastoppar från samma märke. Fast det är kanske inte lika roligt att se... 

Kan vi pusta ut nu?


Vår lilla te-tjej måste självklart ha en tesil med klass! TACK snälla Anneli för den fina presenten! 

Så var det lördag. Och tro det eller ej, men Wille är pigg och mår bra, Louise visar inga symtom på att ha blivit smittad och till och med pappan i huset mår bättre. Vi håller oss dock ifrån varandra, spritar och använder handskar för att inte riskera något i onödan. Vågar definitivt inte pusta ut ännu, bara hoppas att det här går vägen och att i alla fall Louise får slippa undan.


TGIF?!


Det kom ett paket från Pomp de Lux... Jag som var skeptisk till vårens kollektion har nu ändrat uppfattning. ;-) Precis varenda plagg var SÅ Louise!

Det är visst fredag läste jag någonstans. Herregud som jag saknar den där snart-är-det-helg-känslan. Fast jag längtar ännu mer efter att få gå och jobba. I vår värld, just nu, är alla dagar mer eller mindre detsamma. Det är blodprov, det är mediciner, det är cancerångest och en hel hög skitjobbiga dagar i en enda röra, hullerombuller.
 
Båda barnen är *pepparpeppar* feberfria. Pappan i huset känner sig krasslig och har parkerat sig på övervåningen tillsammans med Wille. Jag och Louise har flyttat ner till nedervåningen för att försöka separera sjuklingar från friskingar så gott det går.
 
Vi som skulle ha de här dagarna till att försöka samla oss inför den jobbiga tid som är på ingång. Jag är så bitter just nu. Fy fasan för det här!