Framsteg och bakslag



Så lägger vi ännu en katastrofnatt till högen. Herregud, jag är så trött! Passade på att vila en stund tillsammans med Louise på dagen, fast jag egentligen behöver den stunden till att hinna med annat. 

Crp var ännu lite lägre idag, bra. Övriga värden hade tyvärr också gått ner. Förstår inte riktigt, hoppades ju att hon skulle ha hämtat sig lite nu så att hon kan starta nästa kur på torsdag. Nu är det osäkert om det kommer bli av, förmodligen blir det framskjutet eftersom det är tveksamt om värdena hinner hämta sig tills dess. 

Wille vaknade dessutom upp igår och var snorig. Ååååångest och paniiik! Funderade på att skicka iväg honom att bo hos faster eller mormor några dagar, men efter ett samtal till Q84 så kunde jag lugna mig med att det troligtvis inte är någon fara så länge de inte pussas och kramas... Nu blir det i alla fall inget mera dagis för Wille tills att nästa fas är över. Det känns allt för riskabelt. Resten får vi försöka lösa dag för dag bäst det går. HUR det ska gå har jag ingen aning om... 


Kommentera här: